L-ABCDE & HLR

Första hjälpen enligt ABC känner nästan alla till. A stod därför Andning, B för Blödning och C för Chock. Att tänka ABC då man står inför en person som är akut sjuk eller har varit med om en olycka är fortfarande inte fel men det finns mer man kan och bör göra om möjligt.

Det man lär ut idag och också praktiserar inom akutvården är L-ABCDE. Nedan beskrivs denna metod kortfattat då detta inte är en fullt utvecklad kurs i första hjälpen.

L-ABCDE syftar till att ge personen du har framför dig en chans att överleva och därefter förbättra den chansen genom att identifiera de mest akuta problem och åtgärda dem så att personens tillstånd om möjligt är eller blir relativt stabilt inför fortsatta åtgärder av mindre akut karaktär eller hjälp av personer med mer utbildning och bättre utrustning.

Om personen svarar på tilltal, exempelvis om vad hen heter, så kan man normalt direkt dra slutsatsen att personen har fria luftvägar, tillräckligt god andning och en fungerande cirkulation. Personen kan dock fortfarande blöda!

L-ABCDE görs ofta flera gånger. Först en mycket snabb undersökning för att finna ut det allra mest kritiska. Denna bör inte ta mer än 30-60 sekunder. Sen börjar man om igen och gör en mer noggrann kontroll. Avslutningsvis när man känner att läget är relativt stabilt kan man göra en tredje omgång där man undersöker allt man kan för att identifiera även mindre och/eller dolda skador som kan vara akuta men också sådana som inte är akuta men nu ändå kan tas om hand om.

HLR

Vid avsaknad andning eller puls eller andning måste HLR (Hjärt- och Lung-Räddning) inledas omedelbart. För detta är det mycket starkt rekommenderat att gå en utbildning på cirka 3 timmar. I den får man lära sig när, var och hur man ska göra HLR samt numera normalt också hur man använder en så kallad hjärtstartare (AED). Kortfattat är tekniken att genom att med rakar armar och vikten av sin överkropp göra 30 kraftiga och snabba tryck nederdelen av bröstbenet. Därefter gör man 2 inblåsningar av luft genom munnen (håll för näsan på patienten) och så repeteras detta så länge som krävs eller går.

L - Livsfarligt läge

Det första du måste göra när du anländer till en skadeplats är att bedöma om det är säkert att vara på platsen eller om du måste ge dig av därifrån med eller utan den skadade eller sjuka personen. Finns det risk för explosion, nedfallande saker, påkörning, att spolas ner i havet eller liknande så måste du innan du gör något annat om möjligt flytta personen till en plats som är säker. Är detta inte möjligt står du inför ett mycket svårt beslut om att hjälpa till med risk för att du själv råkar illa ut.

När personen flyttas så är det om möjligt väldigt bra om detta kan göras på ett sätt som så lite som möjligt påverkar nacken så att eventuella nackskador inte förvärras.

När läget är säkert går man vidare till nästa steg.

A - Airways

Utan syre skadas gärna inom några få minuter och man avlider några minuter senare. För att få i sig syre måste luftvägarna (Airways) vara fria. Här gäller det att handla fort - speciellt om personen kanske har legat en stund på platsen innan du kom fram. Böj bak huvudet så att tungan inte blockerar svalget. Kontrollera att inget sitter runt halsen eller i halsen.

Om du vet eller misstänker att personen har något i halsen som förhindrar andning krävs att du rensar svalget på något vis. En metod för detta är Heimlich manöver (se Tips nedan).

Är det möjligt så sätter man på personen en nackkrage i detta läge för att stabilisera nacken och bibehålla den fria luftvägen man har skapat.

Den fria luftvägen kan också bibehållas genom att personen placeras i stabilt sidoläge.

Om du vet att personen lider av något allvarlig allergi eller på annat vis försöker kommunicera detta med dig kan det vara så att personen i en benficka eller i en handväska eller liknande har en Epipen eller liknande för akutbehandling av en allergisk chock. Använd då denna för att snabbt minska svullnaden i halsen så att personen kan andas igen.

När luftvägarna är fria går man vidare till nästa steg.

B - Breathing (Andning)

När luftvägarna är fria måste andningen kontrolleras. Utomhus, på en båt, då det blåser och är kallt kan det vara extremt svårt att kontrollera andningen. Lyssna, titta på bröstkorgen, känn med handen eller använd en spegel. Alla sätt som fungerar är bra. Om bara ena sidan av bröstkorgen höjer sig tyder detta på att ena lungan är skadad. Även om personen andas så kan andningen vara så dålig att personen måste få hjälp med andningen eller så måste du fina ut orsaken. Ett tecken på bristfällig syresättning är att den skadades hud och läppar är blåfärgade.

Om personen inte andas placeras personen på rygg och HLR (Hjärt-Lung-Räddning) påbörjas.

Vid våtdrunkning påbörja om möjligt HLR redan i vattnet för att få igång andningen. Det vatten personen har i lungorna kommer att komma upp av sig själv av hostreflexerna.

Vid torrdrunkning kan kramper i halsen göra att det är svårt att få ner luft i lungorna. Blås ännu hårdare för att tvinga ner luften. detta brukar leda till att krampen släpper. Krampen släpper också när personen blivit medvetslös.

Andas personen går man vidare till nästa steg.

C - Cirkulation (Cirkulation och blödning)

Utan blod som cirkulerande i kroppen syresätts inga organ och man får mycket snart skador på organen och dör inom några minuter då hjärnan måste ha syre.

Sök över personen efter stora yttre blödningar och finns sådana så måste dessa stoppas snarast. Ljus blod som kommer stötvis är mest allvarligt då det är nyligen syresatt blod som är på väg ut i kroppen. Blod som är mörkare och som rinner eller sipprar är mindre allvarligt då det är blod som är på väg tillbaka till hjärtat.

Blödningen stoppas enklast initialt genom att något trycks (tryckförband) emot skadan så att blodet inte kan komma ut. Är en kroppsdel allvarligt skadad eller saknas helt kan ett avsnörande förband vara ett alternativ. Så fort som möjligt skall alla akutförband ses över, såret rengöras, förbättras och avsnörande förband om möjligt plockas bort så att kroppsdelar inte dödas i onödan.

Om det i skadan sitter ett föremål in i kroppen skall detta föremål INTE tas ut. Lägg förband runt föremålet och minska om möjligt föremålets storlek för att underlätta transporten av personen.

Inre blödningar kan förekomma efter ett kraftigt trauma (våld) emot kroppen. Lika lätt som det är att se en yttre blödning är det svårt att hitta en inre blödning. Dessa går dessutom inte att göra något åt utan utrustning och läkarkunskaper. Kraftiga inre blödningar är lika livshotande som yttre blödningar. Då ingen direkt behandling av dessa kan ske på plats måste personen vila, hållas varm och behandlas varsamt så att blödningstakten hålls så låg som möjligt.

Skadechock, benämns normalt bara som chock, skall inte förväxlas med en persons om blir mentalt chockad av en händelse. Skadechock uppstår när mängden blod inte längre är tillräcklig för att syresätta kroppen. Detta tillstånd är extremt allvarligt.

Då eventuella blödningar är omhändertagna går du vidare till nästa steg.

D - Disabled (Medvetandegrad, känsel och rörelseförmåga)

Här handlar det om att bedöma hjärnas funktion. Medvetandegraden påverkas av många faktorer så som syresättning, skallskador, droger eller fel i ämnesomsättningen.

En enkel bedömningsparameter är AVPU-skalan.

• A - Alert. Personen är vad du kan bedöma vid så gott som fullt medvetande.
• V - Verbal. Personen reagerar på tilltal men kan inte eller har svårt att svara.
• P - Pain. Personen reagerar på smärta genom exempelvis försök att flytta undan kroppsdelen som utsätts för smärta (exempelvis genom att sticka den med en nål).
• U - Unresponse. Personen reagerar inte på smärta och är därmed sannolikt medvetslös.

Genom att utsätta ögonen för starkt ljus (med en ficklampa) kan man se hur de reagerar. Pupiller som är olika stora och reagerar olika på starkt ljus tyder normalt på en skallskada och är därmed normalt mycket allvarligt.

I detta steg söker man också efter nack- och ryggskador. Finner man sådana vidtar man åtgärder för att om möjligt fixera dessa så de inte förvärras. Kontroller här görs enklast genom att man ber personen röra de olika kroppsdelar och rapportera då du rör vid dem. Kontroller större kroppsdelar först och sedan mindre. Kroppsdelar som saknas känsel eller rörlighet är allvarligt.

Gå sedan vidare till nästa steg.

E - Exponerad (Exponera och skydda mot omgivningen)

Med exponera menas här att exponera hela kroppen så att den kan undersökas. Genom att klä av personen (eller klippa upp kläderna - nerifrån och upp) kan ytterligare undersökningar göras och skador identifieras. Glöm inte kroppens baksida!

Är den skadade personen exponerad för kyla, vatten, rök, gift eller liknande och ännu inte har blivit flyttad på så är det hög tid att göra det nu.

Statusbedömning

Följande bedömningsgrunder kan användas för att få grepp om personens status. Syremättnaden är svårt att mäta utan särskilda instrument men som synes är det en mycket viktig förutsättning för personens status.

Direkt livshotande (Röd)

• Mindre än 90% syresättning när andningshjälp ges.
• Andningsfrekvens över 30 eller under 8 per minut.
• Jämn puls över 130 eller ojämn puls över 150.
• Medvetslös eller krampar.

Akut (Orange)

• Mindre än 90% syresättning utan andningshjälp.
• Andningsfrekvens över 25 per minut.
• Puls över 120 eller under 40.
• Personen reagerar på smärta.
• Kroppstemperatur över 41° eller under 35° grader.

Allvarligt (Gul)

• Mellan 90 och 95% syresättning utan andningshjälp.
• Andningsfrekvens mellan 8 och 25 per minut.
• Puls över 110 eller under 50.
• Desorienterad. Svårighet att svara på frågor.
• Kroppstemperatur över 39°.

Normalt (Grön)

• Mer än 95% syresättning utan andningshjälp.
• Andningsfrekvens mellan 8 och 25 per minut.
• Puls mellan och 80 och 110.
• Alert. Svarar tydligt på frågor.
• Kroppstemperatur mellan 36° och 39°.

Bra att ha i sjukvårdslådan