Positionsbestämning till havs

Idag har alla båtar minst en, sannolikt många, navigatorer och satellitpositionsmottagare ombord. Man kan fråga sig varför man ska behärska andra metoder för positionsbestämning då dessa ger i klartext en mycket exakt position.

Svaret är att allt kan strula även om det är osannolikt. Och man är enligt lag skyldig att använda alla till buds stående metoder för sin navigation. Att åtminstone ha förståelse för andra metoder är således nödvändigt.

Plottning

Oavsett mängden elektronik ombord så är det mycket varmt rekommenderat att på ett översiktskort plotta positionen eller på ett papper anteckna sin position regelbundet. Elektroniken kan sluta fungera och det sker mycket sällan vid ett bra tillfälle. Att då ha en position noterad som är maximalt en timma gammal gör att det är lättare att gå över till manuell navigering. Likaså vid en nödsituation så går det att meddela senast kända position och hur gammal den är. Därmed så blir sökområdet mycket mindre.

I vissa länder är det ett krav med loggbok. Att anteckna sin position i loggbok varje timma är då ett ypperligt sätt att använda loggboken på.

Navigator

Idag seglar troligen inte ens en handfull båtar på haven utan minst en satellitnavigator ombord. Att positionsbestämma båten är således mycket enkelt och mycket exakt. Navigatorns rapporterade position är normalt exaktare än +/- 5 meter vilket är mer exakt än vad någon annan metod erbjuder.

Att ha med sig en extra navigator som är batteridriven är en relativt billig försäkring. Förvara batterierna vid sidan av så de är lätta att byta och underhålla. Packa gärna in reserv navigatorn i en påse som är vattentät. Önskar man göra det mer säker gentemot kraftiga elektriska pulser ifrån åska kan man även linda in den i ett antal lager aluminiumfolie. Ett tips är att köpa en begagnad äldre navigator att ha som denna "backup".

Död räkning

Död räkning är när man seglar en viss kurs, en viss tid och då seglat en viss distans (på loggen) och plottar detta under färden. Normalt gör man detta var 60:e minut. Död räkning förutsätter att man vet sin startposition. Startpositionen plottar man i sjökortet. Ifrån startpositionen har man seglat på kursen 090° i 5,7 M (enligt loggen) på 60 minuter till en ny position. Denna nya position plottar man i sjökortet. Efter 60 minuter plottar man återigen sin nya position baserat på den kurs man seglat och distansen man gjort under den senaste timman.

Men död räkning på en båt med en skicklig rorsman och navigeringen utförd på rätt sätt av en skicklig navigatör så blir navigeringen relativt exakt trots allt. Denna metod har använts av fartyg under hundratals år.

Rorsmannen måste dock hålla kursen inom några grader när och gärna "vingla" ungefär lika mycket åt båda hållen. Annars blir felet snabbt mycket stort.

Navigatören måste ha tillgång till en klocka, noga rätta kursen vid varje positionsbestämning samt bedöma avdrift och ström så exakt som möjligt.

Vid död räkning är man, förutom klockan och kompassen, också beroende av loggen som används för distansmätningen. En logg har också normalt ett inbyggt fel som kan ge längre eller kortare distanser än vad som faktiskt är seglat. Vid grov sjö så seglar båten dessutom upp och ner på vågorna vilket är längre än om havet hade varit platt. Grov sjö kan göra att färden blir 10% längre genom vattnet än vad den var över grund.

Pejla

Förr i tiden användes radiopejl för att krysspejla sin position utan att man såg land. Idag finns mycket få radiopejlstationer kvar för sjöfarten (flyget däremot har det som reservsystem fortfarande). I praktiken är radiopejl inget som används längre även om det teoretiskt är möjligt.

Att krysspejla med kompass till havs fungerar bara om det finns fasta objekt vars position är känd eller framgår av sjökortet. Längre ut till havs är detta mindre vanligt då sjömärken sällan förekommer där. I Nordsjön kan i vissa områden oljeplattformar användas som pejlmål. Viktigt att veta är då att oljeplattformar flyttas mycket oftare än vad många tror. Så ett aktuellt sjökort är av yttersta vikt för att få en exakt position.

Ekolod

Att ekolodet kan användas för positionsbestämning är av många okänt. Vet man på ett ungefär var man är (exempelvis med hjälp av död räkning) så kan man på sjökortet avläsa förväntade djup framför sig. Skall man passera en grundbank där det är 25 meter djupt så kan man iakta ekolodet och plotta in positionen på det faktiska klockslasget då ekolodet visar att man seglar över grundbanken. Samma teknik kan också exempelvis användas då man passerar 100-meters kurvan från djupare vatten emot en kust. Därigenom kan man "kalibrera" sin döda räkning och få den mycket mer exakt.

Astronomisk navigation

I och med GNSS (GPS och liknande system) så har behovet av astronomisk navigation nästan försvunnit. Att ha kunskap i och utrustning för astronomisk navigation är långt ifrån nödvändigt men ger ändå en extra nivå av säkerhet.

Den utrustning som krävs för astronomisk navigation är några häften med tabeller där flertalet av dem "eviga". Med detta menas att de kan användas under många år framöver. Ett häfte behöver man uppdatera varje år (ungefär som med tidvatten). Om man planerar att använda stjärnorna för sin positionsbestämning så uppdateras det häftet en gång vart femte år.

OCH naturligtvis krävs en sextant. Det finns enkla i plast för några hundralappar, "riktiga" i plast för några tusenlappar och riktiga i metall från 10,000 kronor och uppåt.

Därefter är det bara kunskap som saknas. Det är ett antal moment man gör för att få fram en position. Enkelt förklarat gör man två pejlingar till en eller flera astronomisk himlakroppar (solen, månen, någon planet eller någon stjärna) och i skärningspunkten mellan dessa pejlingar befinner man sig.

Utbildning för astronomisk navigation finns som ett "systermaterial" till Utsjöskepparintyg.se.

• Ett komplett utbildningsmaterial på svenska för den som vill veta mer eller lära sig allt om astronomisk navigation.
  http://www.astronomisknavigation.se

Osäkerhetsområde