Tidvattenströmmar

Tidvattenströmmar är inte lika känt hos gemene man som att vattenytan stiger och sjunker några gånger per dag. I de allra flesta fall är det mycket viktigare för en båtägare att ha kontroll på strömmarna före tidvatten nivån. Orsaken till detta är att strömmarna påverkar färden hela tiden medans tidvattennivån endast ibland påverkar färden in eller ut i hamn.

Strömmarna uppstår i och med den "nedförsbacke" som vattnet färdas i på båda sidorna av högvattenvågen. På de stora haven finns inga hinder för denna förflyttning. Tidvattenströmmen kommer där att hela tiden ändra riktning och blir därför mer eller mindre cirkelformad under en tolvtimmarsperiod. Orsaken till detta finns att finna i corioliskraften som uppstår i och med jordens rotation.

Ute på havet är det ändå normalt så djupt att tidvattennivån inte spelar någon roll. De flesta fritidsbåtar använder oftast hamnar där det är tillräckligt djupt även vid lågvatten. Och därmed så är tidvattennivån endast av akademiskt intresse.

Tidvattenströmmarna däremot påverkar båten redan direkt utanför hamnen eller ankarplatsen man lämnar och hela tiden tills dess att man är framme vid målet.

Att observera bojar, mindre fyrar och andra sjömärken på vägen ger ofta en god bild av hur kraftig strömmen är just då och inte minst dess riktning.

Strömkraftverk

Tidvattenströmmar är ofta så kraftiga att det redan då färden planeras bör vara en del av planeringen av avgångstid och färdväg.

Liksom för tidvattennivåer finns det en mängd hjälpmedel för att bemästra tidvattenströmmarna i form av strömkartor, strömtabeller och strömdiagram. Tidvattenströmmar kan också fås presenterade i diverse datorprogram.

Havsbaserade vindkraftverk är idag vanligt förekommande för att producera elektricitet. Det pågår mycket forskning, prov, experiment och provinstallationer av strömkraftverk för att generera elektricitet av tidvattenströmmar. Så räkna med att inom en inte allt för avlägsen framtid behöva ta hänsyn till kraftverk som ligger under vattenytan eller på vattenytan och ibland kanske också har en konstruktion som reser sig ordentligt över vattenytan. Bilden till höger visar kraftverket i Strangford Lough (Nordirland).

Vad orsakar tidvattenströmmar

Orsaken till tidvattenströmmar är densamma som för tidvattennivån - månen och solens dragningskraft samt jordens rotation. Ute på de stora oceanerna är tidvattenströmmarna normalt runt 0,5 knop. Men då landmassor kommer i vägen för tidvattenvågen måste vattnet flytta sig snabbare och strömmarna blir då kraftigare.

Liksom för tidvattennivåerna så kan strömmarna vara semi-diurnala (vända två gånger per dygn) eller diurnala (vända en gång per dygn). På platser utan tidvatten finns inte heller några tidvattenströmmar.

Havsströmmar

Viktigt att komma ihåg är att det finns andra typer av strömmar i haven än tidvattenströmmar. Dessa kan ibland samverka med tidvattenströmmarna och ibland motverka dem. Dessa orsakas av främst vindar och skillnader i densitet (orsakade av temperatur och salthalt) mellan två vattenområden. Kartan till höger visar de stora havsströmmarna.

Saltstraumen

Tidvattenströmmar på flera knop förekommer frekvent. Tidvattenströmmar på upp emot 7-8 knop är inte helt ovanliga. Men där finns också extremer med mycket kraftiga tidvattenströmmar exempelvis i Pentland Firth (mellan Skottland och Orkneyöarna) där tidvattenströmmarna överstiger 13 knop. I Kanada finns ännu kraftigare strömmar och i Saltstraumen strax söder om Bodö i Norge är strömmen ibland 22 knop.

Termer och begrepp

• Set - riktningen på strömmen.
• Drift - hastigheten på strömmen.

Vad behöver vi veta?

För att kunna ta hänsyn till, beräkna och planera för tidvattenströmmarna måste vi veta;

• strömmens riktning på en specifik plats
• strömmens styrka vid neap (på denna plats)
• strömmens styrka vid spring (på denna plats)

Har vi dessa tre uppgifter för en plats kan vi beräkna strömmen på den aktuella platsen för den önskade tidpunkten.

Har vi dessa tre uppgifter för två intilliggande platser kan vi också interpolera strömmen för en punkt mellan dessa två platser.

Dessa uppgifter finns att hämta ifrån flera olika källor.

Strömkartor

Reeds - Klicka för förstoring

Strömkartor som den till höger finns bland annat i Reeds. Liknande strömkartor finns också i en mängd andra publikationer och pilots. Önskar man en mer detaljerad strömkarta (för Storbritannien) så finns det speciella häften som British Admiralty med prefixet NP och sen en siffra beroende på vilket område som häftet täcker. Två exempel är NP209 - Shetlandsöarna och Orkney, NP233 - Dover Strait. Där redovisas strömmarna med en hel A4-sida per timma.

Strömkartor finns för varje timma i tidvattencykeln (HW-5 till HW till HW+6 - totalt 12 stycken) för varje område de täcker. Vanligast är att varje tim-strömkarta är baserad på högvattnet i Dover och alltså INTE för någon ort på just den strömkartan. Tim-strömkartan märkt HW-3 visar alltså strömmarna 3 timmar innan högvatten i Dover. I praktiken betyder detta 3 timmar +/- 30 minuter (3,5 till 2,5 timma) från högvattnet i Dover.