GNSS är ett hjälpmedel som med hjälp av satelliter i omloppsbana runt jorden möjliggör för en mottagare att beräkna sin position med mycket hög noggrannhet.
I vardagligt tal kallas detta hjälpmedel för en GPS-mottagare då GPS var det första systemet på marknaden. Idag seglar i praktiken inga båtar eller fartyg på öppet vatten utan minst en GNSS-mottagare ombord.
En GNSS-mottagare tar emot mycket exakta tidsignaler ifrån satelliterna. För att kunna beräkna sin position krävs att mottagaren kan ta emot signaler ifrån minst tre satelliter. Vid mottagning ifrån fler blir noggrannheten bättre.
Med en modern GNSS-mottagare nås enkelt en noggrannhet om +/- 10 meter och ofta mycket bättre än så. Används de mest moderna systemen eller vid samkörning av flera system eller nyttjande av korrektionssignaler kan en noggrannhet på någon meter uppnås.
I mottagaren kan ofta så kallade waypoints och rutter definieras. Där en waypoint är en punkt man lagrat i sin mottagare som då den aktiveras gör att mottagaren visar avstånd, kurs och fart till waypointen. Något som är mycket användbart vid navigering. En waypoint går också att använda omvänt om den placeras på exempelvis ett grund. En rutt visar den väg man har planerat att färdas och går då visa två eller flera waypoints. Då en waypoints når växlar mottagaren automatiskt (eller via en knapptryckning) över till nästa waypoint. Moderna mottagare kan lagra hundratals waypoints och rutter.
De utbyggda systemen är kompatibla med varandra. Med detta menas att alla moderna GNSS-mottagare tar emot signalerna ifrån alla systemen samtidigt och använder dessa för att beräkna sin position.
Parallellt med dessa fyra system är det ytterligare länder så som Indien och Japan som har uttalat en plan för att bygga upp egna GNSS för att inte riskera att vara beroende av annan nations teknologi.
OBS! Då du inte inloggad eller saknar ett aktivt abonnemang visas eventuellt inte hela innehållet på denna sidan. |